Information hämtat från:
http://www.hasselbladfoundation.org/seminarium/
Digitala landskap – verkligheten som fantasi, fotografi som bedrägeri
Torsdagen den 24 november 09.30-16.00, Glashuset, Storgatan 43
(OBS ingång från gården)
Fotografiska seminariet, Högskolan för fotografi samt Konstnärliga seminariet vid KFN, Göteborgs universitet
När den digitala tekniken etablerades under 1980/90-talet var en av de dominerande kritiska frågeställningarna huruvida man i framtiden skulle kunna lita på fotografier som bevis och sanningsvittne. En animerad diskussion följde, somliga nyhetsmedier fann det nödvändigt att deklarera att de endast skulle publicera ”ren” icke manipulerad fotografi. Många fotografer och intellektuella upplevde frågan som en smula daterad och överdriven. Hade man någonsin kunnat lita på ett fotografi? Att den digitala tekniken erbjöd mer avancerade och förfinade instrument för manipulation var ovedersägligt men den fotografiska redigeringen av verkligheten var något som pågått i stor skala allt sedan etableringen av mediet. Redan uppdraget från drottning Victoria till den brittiske fotografen Roger Fenton att skildra Krimkriget 1855 var tendentiöst. Likaså var de kvarglömda skorna från de gestalter som
bortretuscherats från sina positioner intill Lenin på en talartribun ett klassiskt exempel på ett mer tafatt tillrättaläggande. Men den tendentiösa skildringen är det som dominerat mediets redigeringskapacitet. Det vill säga vad som upplevs vara värt att fotografera och vad som negligeras. Det kan gälla enkla budskap om vem som vinner kriget eller vad som skulle kunna betraktas som skönhet. Men också en mer komplex självförståelse där värderingarna hos den
dominerande medelklassen organiserar synfältet för att känna sig bekväma och hemma. Här produceras ideal som förmedlas omedvetet och osynligt i allt från reseskildringar, bostads och inredningsreportage till porträtt och festfotografi. Värderingar som också slår igenom i de konventioner som upprättats för att berätta om mer ”objektiva” nyheter inom samhällsutveckling, vetenskap och kultur.
I motsats till många som velat försvara fotografiets förmenta sanningsanspråk så verkar den spanske fotografen och konstnären Joan Fontcuberta under ett långt konstnärskap tvärtom ha välkomnat den digitala potentialen för att kunna genomföra kvalificerade bedrägerier. I de berättelser Joan Fontcuberta konstruerar – där han ofta agerar medaktör iklädd ett alias i form av ett anagram på sitt namn och som dokumenteras i form av fotografier vilka blir till ”bevis” -leker han med de olika konventioner som vår kultur upprättat kring olika typer av informationsförmedling. Likt en erfaren bedragare lägger sig Joan Fontcuberta ofta så nära en rimlig sanning som möjligt. Vid några tillfällen har också hans historier tagits på fullt allvar av enskilda individer och statliga representanter vilket visat att de stundtals fått fäste i det kollektiva medvetandet likt en sanning. Ett skeende som Fontcuberta glatt välkomnat. Genom sin humoristiska dekonstruktion av konventionerna når Fontcubertas bedrägerier frågor av större allmängiltighet. I vilken grad påverkar de språkliga systemen och strukturerna vår varseblivning och vår världsbild? Är verkligheten en spegel där vi främst ser oss själva? Vad vill vi tro? Vad kan vi veta? För att fundera vidare kring detta har vi bjudit in Liz Wells och Joan Fontcuberta till ett seminarium. Seminariets språk är engelska.
Liz Wells är professor i Photographic Culture vid Plymouths Universitet, England. Hon är ordförande i den humanistiska fakultetens professorskollegium likväl som för University of Plymouths Press. Hon är också, bland annat, författare till Land Matters: Landscape Photography,
Culture and Identity (2010) och har varit redaktör för Photography – A Critical Introduction som kommit ut i fyra upplagor sedan 1996, senast 2009, samt för The Photography Reader (2003). Liz Wells är också verksam som curator och har gjort ett antal utställningar som kretsat kring landskap och miljöproblematik.
Joan Fontcuberta var professor vid Faculty of Fine Arts, University of Barcelona 1979-86 och har efter detta varit verksam som fri konstnär. Han agerar som gästprofessor över hela världen, bland annat vid Harvard University (2003). Joan Fontcuberta startade 1980 den spanska kulturtidskriften Photovision och har varit konstnärligt ansvarig för den årligt återkommande internationella fotofestivalen i Arles, Frankrike (1996). Sedan 1984 har han producerat ett stort antal uppmärksammade utställningar som turnerat världen över. Bland dem märks Fauna (1987) som visar upp delar av Dr. Ameisenhaufen’s upphittade arkiv vilket innehåller fotografier av för vetenskapen ditintills okända djur. Utställningen Sputnik (1997) handlar om en rysk kosmonaut, Ivan Istochnikov som dör vid en kraschlandning. En händelse som myndigheterna mörklägger för att inte genera framgångssagan om det ryska rymdprogrammet. Bland senare verk märks Orogenesis – Landscape without Memory (2002) som använder sig av ett miltärt digitalt program, Terragen, vilket översätter konventionella kartor till fotografier i avsikt att underlätta visuell orientering. Fontcuberta förelägger programmet andra utgångspunkter, bland annat mänskliga kroppsdelar. Joan Fontcubertas verk återfinns bland annat på Metropolitan Museum of Art, New York; Centre Georges Pompidou, Paris; Museo Nacional de Bellas Artes, Buenos Aires; Museu d’Art Contemporani de Barcelona; Museum Folkwang, Essen; Museum Ludwig, Cologne; Museum of Fine Arts, Houston; Museum of Modern Art, New York; National Gallery of Canada, Ottawa; och San Francisco Museum of Modern Art.
Program torsdag den 24 november, Högskolan för fotografi, Storgatan 43, Glashuset
9.30 – 10.00 Kaffe
10.00 – 12.00 Liz Wells
12.00 – 13.00 Lunch
13.00 – 15.00 Joan Fontcuberta
15.00 – 16.00 Frågor och diskussion
Arrangemanget är en del av HFF:s högre fotografiska seminarium och forskning. Seminariet relaterar till kategorin Simulering i institutionens forskningsstrategi. Det anordnas i samarbete med Hasselbladstiftelsen och ingår i KFN:s konstnärliga seminarium. Organisatör är HFF:s forskningsansvarig Hans Hedberg; hans.hedberg@konst.gu.se